Colombia
Historia och samh�lle
I b�rjan av 1500-talet tog spanska inkr�ktare �ver det avancerade jordbruket och handelskulturen fr�n det f�r�dmjukade chibcha-folket. De var skickliga guldhantverkare som med f�rk�rlek infattade juveler i sina smycken. Kolonisat�rerna grundlade Bogot� i �stkordilj�ran och d�rmed blev Colombia hj�rtat i vice-konungad�met Nya Granada. Landet blev sj�lvst�ndigt efter Spaniens nederlag vid Boyac� 1819. Fram till 1830 var Colombia en del av republiken Gran Colombia, grundat av Sim�n Bol�var (1783-1830). Republiken omfattade �ven nuvarande Ecuador, Venezuela och Panama. Colombias moderna historia har kantats st�ndiga oroligheter. Det b�rjade med revolten 1840 och de allt h�tskare mots�ttningarna mellan liberala och konservativa politiska grupperingar. Liberalernas uppror 1899 utl�ste det blodiga tusendagarskriget som varade till 1903. 1948 br�t la violencia ut, en fruktansv�rt blodig kamp alla mot alla. F�r att stoppa v�ldet bildades en nationell front , Frente Nacional, 1958. Partierna enades om att under 16 �r turas om att inneha presidentposten och f�rdela regeringsansvaret. Sedan 1974 har man avh�llit flerpartival och landet har uppn�tt en f�rv�nansv�rt stabil ekonomisk utveckling men knappast lugn och ro. F�rutom att ett flertal aktiva gerillagrupper f�r�vas v�ldsd�d av lokala drogkarteller med v�xande makt vilket ytterligare har komplicerat situationen. F�r Colombianerna �r skottskador n�stan lika vanliga d�dsorsaker som hj�rtattacker. Den lagstiftande makten innehas av parlamentet som best�r av senat och deputeradekammare. Representanterna till dessa v�ljs direkt vart fj�rde �r. Presidenten �r b�de stats- och regerings-chef och v�ljs f�r en fyra�rs period utan m�jligheter till omval. Han utser sj�lv ministrarna. Colombias koloniala f�rflutna �terspeglas i dagens befolk-ning. Majoriteten �r av blandad b�rd. De flesta �r mestiser d.v.s. av europeiskt och indianskt ursprung, men l�ngs kusten dominerar mulatter av europeiskt och afrikanskt ursprung. I landet finns en stor vit minoritet och litet antal svarta och indianer. De senare �r indelade i s� m�nga som 400 grupper. �ven om spanskan �r det officiella spr�ket, talas ocks� m�nga indianspr�k. Det �verv�ldigande flertalet av befolkningen �r katoliker �ven om man ocks� h�ller fast vid en del traditionella �vertygelser.
Natur
Colombia har i v�ster l�nga kuststr�ckor mot b�de stillahavet och Karibiska havet. Skiljelinjen mellan de b�da haven g�r l�ngs gr�nsen mot Panama. Det sn�kl�dda Pico Crist�bal Col�n bildar ett isolerat bergsmassiv med utsikt �ver Karibiska havet i norr och ett sumpigt flodb�cken i v�st. De tv� huvudfloderna som rinner ut i b�ckenet �r Magdalena och Cauca. De rinner genom de djupa dalg�ngar som skiljer de tre st�rsta bergskedjorna i de m�ktiga colombianska Anderna ifr�n varandra. De �r V�stkordilj�ran med utsikt �ver den smala kustsl�tten mot Stilla havet, den vulkaniska Central-kordilj�ran �ster om Caucafloden, och slutligen, ytterligare n�got �sterut, �stkordilj�ran som reser sig bortom Magdalenaflodens vidstr�ckta dalg�ng. Omr�det �r geologiskt ganska aktivt och h�rjas av jordb�vningar. Ett f�r�dande vulkanutbrott intr�ffade 1985 d� bortemot 25000 m�nniskor dog. Mer �n h�lften av landet best�r av en glest befolkad sl�tt som sluttar svagt mot syd�st fr�n Andernas sn�kl�dda bergskedjor ner mot gr�nsen till Peru och Brasilien. L�glandet i norr, Llanos, avvattnas till Orinocofloden vilken flyter l�ngs gr�nsen mot v�stra Venezuela. Det s�dra l�glandet �r en del av Amazonflodens b�cken. Klimatet i Colombia �r mycket omv�xlande. Det karibiska l�glandet �r f�rh�llandevis torrt med tv� korta regnperioder. Omr�det drabbas ofta av orkaner. Nederb�rden �r rikligast vid Stilla havskusten, i de centrala dalg�ngarna och �ver Amazonas l�gland. I regnskogen vid Andernas v�stra fot kan det regna uppemot tiotusen millimeter om �ret. Regnskogen �verg�r till savann p� Llanos och i de norra dalg�ngarna. Vegetationen best�ms b�de av h�jden �ver havet och nederb�rden; p� bergssluttningarna finns b�de bergsregnskog och tundra. M�nniskornas bos�ttningar och �kerbruk har f�rst�rt mycket av den skog som tidigare fanns h�r. Trots det v�xer m�nga slags orkid�er och epifyter i de fuktiga bergsskogarna. H�r v�xer ocks� balatas som det g�rs oelastiskt gummi av, och ivory nuts som anv�nds till t.ex. prydnadssaker. Djurlivet �r extremt artrikt. Typiska exempel �r tapiren, seng�ngaren, myrslokar, jaguarer och vr�lapor. Kolibrier suger nektar och i floderna lever kapybarer, som �r stora vattenlevande gnagare samt kajmaner.
N�ringsliv
Colombias ekonomi grundas till stor del p� privat f�retagsamhet. Trots att den huvudsakligen finns inom jordbruks-sektorn blir den allt mer industrialiserad. Endast en liten del av jorden brukas, men gr�dorna som produceras �r v�sentliga f�r ekonomin. De stora skillnaderna i klimat- och markf�rh�llanden ger grogrund f�r m�nga olika gr�dor, fr�n bananer och kassava p� l�glandet till majs och potatis i bergen. Kaffet svarar f�r 30 procent av exportint�ckterna, men cannabis och kokabuskens blad fr�n vilken kokain utvinns- ger knarkmaffian dubbelt s� stora inkomster. N�stan h�lften av markarealen �r skogbevuxen och timmerindustrin v�xer snabbt. Mycket av den �terst�ende tillg�ngliga marken upptas av betesmark, mest f�r boskap. Flodfisket som en g�ng gav rikliga f�ngster, har drabbats av igenslammning och f�roreningar. M�jligheterna till havsfiske �r �nnu inte utnyttjade till fullo. Mineraltillg�ngarna �r stats-kontrollerade. Dessa inkluderar olja, naturgas, kol och v�rdefulla �del-metaller. Det mesta av landets elbehov tillgodoses med hj�lp av vattenkraft och resten kommer fr�n v�rmekraftverk. Staten har satsat pengar p� olika tillverk-ningsindustrier. Trots det tillverkas mest konsumtionsvaror f�r hemma-marknaden. Turismen tilltar dock och ger landet mer utl�ndsk valuta. Transporterna landv�gen h�mmas av den sv�ra terr�ngen, och de flesta v�gar �r inte asfalterade. �nd� fraktas mer m�nniskor och gods med bussar och lastbilar �n med det begr�nsade j�rnv�gssystemet. De en g�ng s� betydelsefulla flodtransporterna har minskat i omf�ng. Det framg�ngsrika inrikesflyget utnyttjas kraftigt. Tidningar �r det dominerande nyhetsmediet. De �r i allm�nhet fria fr�n statlig censur och de tenderar att vara partilojala. D�remot uts�tts tv- och radio-s�ndninarna f�r h�rdare kontroll. Socialf�rs�krings-systemet omfattar arbetsl�shetsunder-st�d, moderskapshj�lp, hj�lp till invalider �lderspension. H�lsov�rden �r begr�nsad men man betonar vikten av h�lsoutbildning och f�rb�ttrad sanit�r utrustning. Bland de fattiga hotar emellertid undern�ring och bristf�lliga bostadsf�rh�llanden det allm�nna h�lsotillst�ndet. Grundskolan �r gratis och obligatorisk i fem �r. L�s och skrivkunnigheten �r relativt h�g.
Bogot� blev som brukligt utlagd med gatorna lagda i ett vinkelr�tt m�nster runt ett stort torg, Plaza Bol�var. Vid torget l�g katedralen och regeringens huvudbyggnader. Bogotas bakgrund �r den samma som andra st�ders i Sydamerika. En l�ngsam tillv�xt under 400 �r f�ljt av en h�ftig expansion under de senaste 50 �ren. 1938 uppgick Bogotas befolkning till 358000 och 1990 �versteg den 4,5 miljoner. Till skillnad fr�n m�nga andra sydamerikanska st�der dominerar den inte landet totalt. D�r den l�g h�gst upp i Anderna, l�ngt fr�n kusten var det sv�rt med kommunikationerna. Andra industriorter som Medell�n och Cali utvecklades, och stora hamnar v�xte upp l�ngs den karibiska kusten. I dag har Bogot� d�cks-, l�kemedels- och kemiindustrier och de flesta av landets stora banker och finanshus har sina huvudkontor h�r. Numera f�rbinder j�rnv�g Bogot� med den karibiska kusten och den utg�r navet i Colombias flygtrafik.
Bogotas snabba expansion berodde i b�rjan p� en stor inflyttning fr�n landsbygden. De flesta kom fr�n orter som inte l�g l�ngre bort �n tv� timmars bussf�rd fr�n staden. M�nga som flyttade in var unga och de bildade ganska snart familj. F�ljaktligen skedde Bogotas fortsatta tillv�xt genom stort barnaf�dande. I dag sjunker dock f�delsetalen. Nuf�rtiden f�der en colombiansk kvinna i genomsnitt mindre �n fyra barn j�mf�rt med n�stan sju barn under tidigt 1950-tal. F�rr bodde Bogotas rika elit i omr�dena norr om staden och de fattiga i kvarteren s�der om den. Denna strikta indelning b�rjade brytas ned n�r staden alltmer grenade sig. Men man kan inte ta fel p� stadens rika och stadens mindre v�lb�rgade kvarter. Eliten bor i v�lf�rsedda, spati�sa f�rorter d�r friliggande hus, alla olikformade, ligger glest spridda. I motsats h�rtill bor de fattiga i hoptr�ngda i boningar som knappast �r en fr�jd f�r �gat. 1948 skakades staden av v�ldsamma kravaller som var ett h�gst p�tagligt uttryck f�r den sociala oro och fattigdom som fortfarande best�r. Man ser inte mellan fingrarna p� landockupation i Bogot�. D�rf�r k�per ist�llet fattiga tomter som de inte f�r lagfart p�, och d�r det saknas byggnadstillst�nd, vatten, avlopp och elektricitet. Bos�ttarna blir s�llan iv�gk�rda, och det finns en avsev�rt �msesidig tillit mellan bos�ttare och myndigheter inbyggd i systemet. Inv�narna ritar och bygger ofta sj�lv sina hus. S� sm�ningom f�r de flesta bost�derna elektricitet och vatten. Myndigheterna s�ljer n�mligen hellre sina tj�nster �n blir bestulna p� dem i smyg.
Av: Arvid M�ller sg3
K�llor:Nationalencyklopedin, Internet, L�nder i fickformat